Det var en dimmig höstkväll som Erik Niva anlände i Lund för att tala om fotbollens roll i samhället. Aftonen kom att innehålla berättelser om Nivas resa från tonårsrummet i Malmberget till kulturens finrum, skildringar av aktuella samhällsfrågor med fotbollskopplingar samt anekdoter om personer han träffat genom åren. Aftonen ägde rum i AF Borgens Stora salen och modererades av Anders Bengtsson, chefredaktör för fotbollsmagasinet Offside.

Det är till tonerna av Ossies Dream som Erik Niva tillsammans med Anders Bengtsson intar scenen i ett välfyllt Stora salen. Det är fyra år sedan fotbollen stod i centrum på Studentafton, då med VM-hjältar från 1994. Idag är det Niva och Bengtsson som står på scen när fotbollen åter diskuteras under en studentafton.

Det är enbart dagar sedan Niva nominerades till Stora Journalistpriset med sitt projekt #Jagär. Juryn understryker i sin motivering det nytänkande perspektivet som Niva använder i de texter han skriver om migration. Dessa textstycken publicerar han huvudsakligen på Instagram men projektet har även tryckts i bokform. Niva beskriver egentligen inte sig själv som en opinionsbildande journalist utan som en berättande sådan, men mycket har förändrats sedan flyttlasset gick från Malmberget ut i världen under början av 2000-talet.

Att är Niva en av Sveriges främsta journalister och en fotbollsexpert i världsklass råder det inget tvivel om men själv är han mer ödmjuk. Hans karriär tog fart under det tidiga 2000-talet, en tid då svensk sportjournalistik upplevde en renässans som gav ett allt större utrymme för berättande journalism. Niva, som tidigt skrev fanzines om punkmusik, nyttjade denna utveckling genom att skriva om fotboll ur ett kulturellt perspektiv. Det är genom intresset för fotbollens samhällsdimension som Niva har kommit att mejsla ut en bred läsarskara som intresserar sig för sportens plats i världen. Till exempel analyserade han det ökade ryska inflytandet i Östeuropa och Kaukasien genom att berätta om den Moskva-stödda fotbollskulturen i den moldaviska regionen Transnistrien.

Idag förekommer han frekvent i Sportbladets rosa tidningssidor och fotbollssändningar på TV men där han trivs bäst är i längre texter. I dessa tillåts han berätta om samhällsfenomenen och människorna bakom fotbollen, historier som gör sig bäst i långa och inlevelserika texter. Även om Niva bävar inför den mediala utvecklingen tänker han fortsätta att skriva så länge som möjligt.

Att fotbollen idag är långt ifrån perfekt är Niva medveten om. När pengarna ges en alltmer central roll och anklagelser om korruption viner fortsätter han att kämpa för det fina inom sporten. Det är en vardaglig kamp mot cynism och Niva understryker vikten av att inte avskriva fotbollen för dess storhetsvansinne. Istället har han beslutat sig för att fokusera på det positiva inom sporten genom att belysa de delar som han upplever representerar sportens bra sidor, exempelvis de integrationspådrivande gräsrotsrörelserna och den familjära gemenskapen som växer kring den vitmålade fotbollsrektangeln.

Härnäst uppmärksammar Bengtsson ett par fotbollströjor som hänger bakom gästerna, den ena ovanligare än den andra. Det är bara en bråkdel av Nivas omskrivna samling som han i projektet #JagÄr använder för att berätta historier som skildrar fotbollens plats i vår värld. Där hänger bland annat en tröja från Aleppo-laget Al-Ittihad, en symbol för ett Syrien som inte längre finns kvar. En annan tröja som visas upp har Nadia Nadims namn på ryggen, en dansk fotbollsspelare som flytt Afghanistan för att senare nå VM-final och utbilda sig till läkare.

Aftonens sista halvtimme tillägnas frågor från publiken och den första handlar om berättelsen som berört Niva mest. Inte helt oväntat berättar han om Labinot Harbuzi, en landslagsmeriterad fotbollsspelare från Lund. Under hösten förberedde Harbuzi sin återkomst till fotbollen och hade då en löpande konversation med Niva, allt efter ett inlägg i #JagÄr-serien där Niva prisade hans talang. Det var dessvärre enbart månader innan den tänkta ligapremiären i Malaysia som Harbuzi gick bort, en nyhet som berörde Fotbollssverige och Niva starkt.

Vid nästa fråga leds samtalet in på fotbollssupporterns förmåga att rationellt välja favoritlag och för att sedan utveckla en emotionell koppling till sagda klubb. Frågan grundar sig i ett experiment som Bengtssons chefredaktörskollega, Johan Orrenius, genomförde då han för några år sedan bestämde sig att följa den hyggliga klubben Freiburg FC. Både Niva och Bengtsson har följt Orrenius resa och deras slutsats bottnar i att ett supporterskap till övervägande del blir till genom emotionella intryck i tidig ålder, något som förklarar de engelska toppklubbarnas popularitet i Sverige.

Avslutningsvis tillfrågas Bengtsson och Niva vilka gäster de skulle vilja se besöka Studentafton. Anders Bengtsson svarar snabbt att han önskar se skribenten Gay Talese, författare av bland annat den legendariska artikeln Frank Sinatra Has a Cold. Efter en del övervägande beslutar sig Erik Niva för Roman Abramovich, den ryska oligarken som sedan sitt köp av klubben Chelsea FC sett den stiga till fotbollsvärldens absoluta toppskick.

Aftonen finns även tillgänglig som podcast.