Den 10 maj gästades Studentafton av författaren Lotte Möller för en afton om bin och deras biroll i människans samhälle. Tidpunkten var passande, Lund stod i blom och aftonens åhörare sprudlade av vårkänsla. Aftonen ägde rum i AF-Borgens Stora Salen och inleddes med ett anförande av Möller som följdes av en modererad frågestund. Moderator var Maj Rundlöf som forskar om biodiversitet vid Lunds universitet.

“Ni kanske undrar, varför bin?”
Genom Lotte Möllers bibliografi löper en röd tråd, de flesta böckerna är samhällsobservationer av relativt avgränsade områden. Citroner, begravningar och nu bin har varit nyckelhål genom vilka hon skrivit om världen runt omkringoss. Valet att fokusera på pollinatörerna föll sig naturligt, Möller är nämligen en erkänd trädgårdsvirtous och tidigare biodlare. Under den närmsta timmen ska hon komma att förföra åhörarna med både anekdotiska bihistorier och gravallvarliga klimatperspektiv.

Till en början visar Möller den första kända illustrationen av ett bi och en människa tillsammans. Den visar hur man odlade bin kring Valencia i östra Spanien. Bin har alltid haft en hög status i Medelhavsregionen. I Egypten är de heliga djur och på Kreta kallades de för Melissa vilket betyder “söt som honung” på grekiska.

Just de gamla grekerna var tidiga med diskutera könet på bikupans överhuvud. Aristoteles var övertygad om att det var en hane. Biregenten hade ändå en gadd och kvinnor förde sig inte med vapen. En enkel slutsats tyckte filosofen. Tanken på biregentens kön och medfödda status levde vidare. Katolikerna utvecklade på 1500-talet en förkärlek till insekten och dess mikrosamhälle. De såg det som en spegelbild av hur deras religiösa struktur såg ut. Fascinationen sträckte sig så långt att inspiration till Påvens mitra lät hämtas från binas värld. Ungefär samtidigt föddes tanken på att biregenten kunde vara en hona men det var först med Charles Butler och hans bok The Feminine Monarchie från 1609 som tanken fick fotfäste.

En annan historisk person som uppskattade bin var Napoleon. Han lät smycka mattor och mantlar med guldfärgade bin i syfte att legitimisera sin kungamakt. I detta fall var bina en referens till Merovinger dynastin och Klodvig den Fförsta som anses vara grundaren av Frankrike. Bina har, nu som förr, haft en symbolisk betydelse bland annat som metafor för både arbetssamhället och det brittiska imperiet.  

Idag symboliserar biet främst människans oförmåga att värna om natur och klimat. Bina anses vara bland de mest utsatta djurarterna när människans odlingar blir alltmer homogena och besprutade, båda signum för det vinstjagande jordbruket. Redan under 1930-talet började man bespruta grödor med arsenik, och sedan dess har företag och jordbruk brottats med både stramare lagstiftning och den allmänna opinionen mot giftiga bekämpningsmedel. Demonstrationer mot giftig besprutning sker i ett flertal länder och det förekommer positiva utvecklingar på flera håll i bivärlden. En trend med biodlingar på balkonger och kolonilotter i urbana miljöer har spridit sig till städer som Köpenhamn och Malmö, det finns även biodlingar i Notre Dame som klarade sig undan branden 2019. Bina trivs bra i stadsmiljö på grund av den biologiska mångfalden som parker och grönområden erbjuder, något som i sin tur ger honungen en unik och lokal smak.

Kvällens moderator, Maj Rundlöf, gör entré på scen men innan publiken släpps in i samtalet har hon ett par frågor till Lotte Möller. Hon undrar bland annat hur Möllers relation till bin har förändrat henne som person. Möller, som tidigare hade en biodling i sin trädgård, menar att det mest fascinerande med bin är hur märkvärdiga de är. Deras sätt att bete sig och utvecklas är väldigt olikt människans. Ibland kunde hon sitta långa stunder i sin trädgård och bara titta på hur de levde sitt liv i och runt kupan. Livet med bin är även en ingång till en värld av biodlare, en märklig men behjärtansvärd gemenskap menar Möller.

När samtalet öppnas upp har publiken en rad frågor om bin, honung och Möllers författarskap. Till sin hjälp har hon biodlaren Bengt Jönsson som bistår med expertis gällande de mer tekniska frågorna.

En publikmedlem ställer en grundläggande fråga – vad är egentligen honung?
Biodlare Jönsson berättar hur bina bearbetar nektarn och på så sätt producerar honung, en söt blandning av fruktos och glukos. Slutprodukten är rik på mjölksyrabakterier vilket gör nyslungad honung till en näringsrik och smakfull sirap. Möller tillägger hur användbar honungen kan vara även i medicinska syften, själv använder hon den som hudkräm.

Denna afton är speciell av många anledningar, inte minst då Möller under sin studietid var förman för Studentaftonutskottet. På uppmaning av en åhörare berättar hon om sin mest minnesvärda afton, vilken också råkade vara hennes sista. Den 14 maj 1964 anordnade Möller och hennes utskott en Happening-afton med den amerikanska performancekonstnären Ken Dewey. Konceptet var att det skulle ske en rad så kallade happenings runt om i Lundagård, men då konstnären yrkade på att aftonstart skulle ske efter solnedgång var kvällens publik vid det laget tämligen berusad. Det hela slutade i en kaotisk afton med eld, trumslagare och helikoptrar. Möller kallades tillslut in på förhör hos polisen, men tack vare lundapolisens överseende för påhittiga studenter slutade historien där.

På klassiskt maner avslutas aftonen med att gästerna önskar en drömgäst de vill se vid en framtida studentafton. Moderator Maj Rundlöf inleder med att önska David Attenborough, zoologen och TV-profilen som tidigare besökt Studentafton 1991. Lotte Möller tipsade i sin tur om film- och teaterregissören Suzanne Osten.

Aftonen finns även tillgänglig som podcast.